Inom ramen för sin verksamhet har stiftelsen finansierat initiering och genomförande av ett antal projekt.
Forskningsstudien har framgångsrikt visat hur maskininlärningsmetoder kan användas för att analysera och automatisera två av byggprocessens faser: Fastighetsutveckling och förvaltning.
Syftet med studien var att analysera hur företag i fastighetsbranschen kan förbättra sitt beslutstagande med hjälp av AI, i utveckling av fastigheter samt fastighetsförvaltning. I
studien har två fallstudier av två olika aktörer i fastighetsbranschen utförts.
I projektet togs två modeller för AI baserat beslutsstödsystem fram: en som kan hjälpa fastighetsutvecklaren med att ta kalkylerade beslut i bland annat markförvärvsprocessen och en som kan öka flexibiliteten i planering av personal och utnyttjandegraden inom en befintlig fastighet.
Resultaten har lett till en ökad förståelse och kunskap kring hur AI kan tillämpas inom fastighetsbranschen, vilket också har lett till ökat intresse från parterna för att fortsätta forskning inom AI. Slutrapportering AI för optimerad Fastighetsutveckling och – förvaltning
Syftet med projektet är att dokumentera intressenternas arbete och påverkan på återvinning av betong inom Västra Götalandsregionen. Enkät- och djupintervjuförfarande användes för att samla in existerande kunskap och praktisk erfarenhet inom återvinning av betong. Studien identifierar behov och hindren för återvinning av betong i relation till miljöfördelarna med återvinning på regional nivå. Projektresultatet presenteras i rapporten Regional recycling of concrete.
Projektet har startats 2015 och avslutats med disputation februari 2021. Projektets mål är att byta ut naturgrus alternativt stenkross mot återvunnen betongballast. En förutsättning i arbetet var att utbytet av naturgrus och stenkross mot återvunnen betong inte fick ske genom att andelen cement ökade. Resultaten visar att det går att få fram en klimatoptimerad betong som matchar konventionell betong när det gäller hållfasthet och arbetbarhet genom att använda återvunnen betongballast och byta ut en del av cementen mot slagg. Projektet visar att återvunnen betong lämpar sig bra som ballast i bärande betong som används inomhus. Genom att använda betongavfallet som ballast i ny betong ökar den tekniska livslängden på materialet och dess materialvärde bevaras. Projektresultaten presenteras i avhandlingen Recycling of concrete in new structural concrete.
Projektet kommer baserat på BIM ta fram metod och modell för att med hjälp av AI/maskininlärning utvärdera och ge förslag på den mest resurssnåla och hållbara designen för ett antal typbyggnader såsom kontor, bostadsfastighet och lager.
REsultatet av projektet kommer att vara ett så kallat proof of concept för två fall:
-AI stöd i fastighetsutvecklingsfasen baserat på BIM för kostnadseffektivitet och hållbarhet
-AI stöd för förvaltningsfasen baserat på FM (facility management) för en hållbar och resurssnål förvaltning.
Projektledare: Jonas Waidringer, Högskolan i Borås
Magnus Bengtsson, Högskolan i Borås
Syftet med projektet är att dokumentera intressenternas arbete och påverkan på återvinning av betong inom Västra Götalandsregionen. Intresset för betongåtervinning undersöks i en enkätstudie i samarbete med Svensk Betong. Enkätfrågorna omfattar återvinning, logistik, infrastruktur, hållbarhet och framtida planer för regional återvinning av betong. Tidigare studier visar att utmaningen för återvinning av betong i ny betong är relaterad till avfallsmängd och kvalitén på avfallet vilket är också viktig för att minimera transportsträckorna och därmed minska CO2 utsläppet. Detta pekar på regionala eller till och med kommunala lösningar på återvinning.
Projektledare: Agnes Nagy, Högskolan i Borås
GIS är samfinansierande partner tillsammans med Västra Götalandsregionen och Högskolan i Borås.
Projektet är en undersökning och tillika ett examensarbete på Högskolan i Borås som handlar om nästa generations samhällsbyggande. Syftet är att undersöka möjligheter och förutsättningar för samordning av rumsfunktioner och yttre markanvändning tillhörande förskola och boende för äldre.
Projektledare Marie Fridén, Borås
Kallvindskonstruktioner är en av våra vanligaste takkonstruktionstyper i Sverige och Norden. Kallvind är utrymmet mellan vindsbjälklaget och taket, oftast ventilerad med utomhusluft, varvid vindsutrymmet mellan vindsbjälklaget och själva taket blir väldigt likt utomhusklimatet. Kallvindar är en förstudie som undersöker fuktrelaterade problem för denna konstruktionstyp.
Projektledare: Kimmo Kurkinen, Högskolan i Borås
Finansiering: GIS i samarbete med Högskolan i Borås